c-c-changes
sitter på alfreds dator och hittade några gamla (minst sagt) och goa bilder, olika förändringar och faser jag gått igenom. så, heeeere you go!
det får räcka, orkar inte mer busig gubbe.
det får räcka, orkar inte mer busig gubbe.
flashback
äcklad. personen i spegeln stirrade på mig med hat och förakt. under min egen blick bröt jag ihop, drog upp knäna under hakan och kröp ner i mörkret. jag som trott att ensamheten från förr gjort mig stark. skillnaden från förr var att jag aldrig fallit, aldrig älskat. kvävd i de kläder som satt för nära huden gjorde att jag kunde gömma min annars kurviga men nu läskigt smala kropp under för stora kläder. en fas jag gick igenom, sa de. låt det ha sin tid, sa de. så när jag åter log och kunde bära normala kläder igen var jag enligt deras mening botad, bättre - om inte bra. om jag kunde skulle jag ge mig själv stående ovationer för min skådespelarinsats. att jag spydde av ångest på nätterna och drömde ständigt återkommande mardrömmar, det visste ingen. jag ville inte smutsa ner deras lycka med mitt mörker. personen i spegeln som stirrade på mig med hat och förakt var min ångest gestaltad. och det, det äcklade mig.
jag skulle nog säga att våren och sommaren 09 var den värsta i mitt liv.
kärlek gör mig livrädd.
jag skulle nog säga att våren och sommaren 09 var den värsta i mitt liv.
kärlek gör mig livrädd.
Romeo, yeah, I used to have a scene with him
lite sådär euforisk. chockade? måste säga att jag gillar de val jag tar nuförtiden.
I said, "I love you like the stars above, "I love you till I die"
- this is how we do it
i love you man, but you're crazy as my grandma's hair
samtal mellan mig och thilda för ungefär 20 minuter sedan
"jag ska ut till ask (sveriges bonnigaste plats).."
"igen? har du inte redan varit där idag?"
"jo.. men nu ska jag sno en till-salu skylt.."
"jag ska ut till ask (sveriges bonnigaste plats).."
"igen? har du inte redan varit där idag?"
"jo.. men nu ska jag sno en till-salu skylt.."
but i'm still standing
små steg framåt. till hela mitt inres välmående stora förvåning finns där ingen ånger, tvekan.
kanske är det här precis vad jag behöver.
kanske är det här precis vad jag behöver.
i'll run to you
ni är fantastiska. helt underbart fantastiska
sunshine song
för min rastlösa själ blir stillad, lugn och spinnande. för där, vid mitt lugns och välmåendes källa, finns varken den oro eller skräckslagenhet som alltid funnits där förut. oron är min egen, livrädd att inte räcka till. här står jag som den okunnige. okunnig, otillräcklig och livrädd.
ve dig, söndagskvällar.
and you know.
ve dig, söndagskvällar.
and you know.
baby i'm a dreamer
kvällsfilosofier
och det skrämmer mig
att den innehållsrikaste
och finaste texten
har ett omslag med lås
för bryta regler och
slå upp nya vägar
för vad som räknas hos andra
blev mitt håll att gå, mitt håll
kanske står det om min lycka
bland texten under låset
kanske måste jag slå sönder den
slå sönder fasaden till andras,
till andras dömande åsikter
att den innehållsrikaste
och finaste texten
har ett omslag med lås
för bryta regler och
slå upp nya vägar
för vad som räknas hos andra
blev mitt håll att gå, mitt håll
kanske står det om min lycka
bland texten under låset
kanske måste jag slå sönder den
slå sönder fasaden till andras,
till andras dömande åsikter
don't give up on me baby
I like you. I like you alot.
jakeeee
ja tack.
be careful what you wish for
let's face it - jag saknar dig luggen..
såg att en bloggare börjat med den här 10 olika-fakta-listan, så tänkte faktiskt också göra en sån - här händer ju inte för mycket annat.
1. jag har någon underlig förkärlek till stjärnor. de är trygghet, ett bevis på att vi inte är mer än människor. att vem du än är så står du alltid under samma himmel som resten av oss andra.
2. mina händer och fötter är alltid kalla.
3. alldeles för tidiga morgnar är jag lite av ett aggressivt monster med attitydsproblem.
4. jag har en enorm, minst sagt, fobi för grodor.
5. mellan varven kan jag bli otroligt rastlös och djup. det är dessa perioder där jag vill bort från den här hemska byn, när jag vill vara med i det stora hela och förändra, när jag bara vill kunna vara jag.
6. jag har lätt för att ta för mig och har nog en rätt stor personlighet. nog därför jag trivs så bra bland mina fina klasskamrater i lund - alla kräver sin plats.
7. jag älskar disneyfilmer..
8. min mamma och thilda står mig lika nära som jag står mig själv.
9. min dygder i livet är choklad (varm choklad, mhm), vitlökssås och all form av grillad mat.
10. jag tror på det naiva att det finns en person för alla, att två stycken kan vara menade för varandra.
i must only think of you
det gör inte något att älska någon tills hjärtat brister.
bara den någon är där för att vara beredd att dela med sig av sitt.
bara den någon är där för att vara beredd att dela med sig av sitt.
little faster
nej, det är helt sant - jag sitter ute. inte av egen fri vilja, nejnejnej jag är UTELÅST! internetet fungerar alldeles utmärkt precis utanför dörren ska jag berätta. alfred hade "glömt" lägga ut nyckeln vi delar på och är inte hemma på en halvtimme ännu. måste säga att det är fint med tanke på mina converse. enda jag känner mig riktigt glad över är att jag tog min vinterjacka imorse istället för skinnjackan. menar, var ju trots allt -10 grader mhm. för övrigt har jag utsikt över framsidan på vår trädgård och in på grannens tomt. kan också titta upp mot vägen, om jag väljer det och spana ut mot åkern. ständig aktivitet.
förövrigt ska jag plugga idag. hela långa fina dagen igenom. och städa rummet, måste medge att det kan behövas.. minst sagt. och jag som egentligen inte tycker om när det är stökigt. sliten står skrivet i pannan. mina pekfingertoppar har börjat anta en kusligt vit färg, tror jag avslutar mitt tidsfördriv/svammel här.
fred.
sori man.
ufo amanda: mina texter, jag lägger ingen skuld på någon annan. verkligen inte. det är bara, lite från min insidas synvinkel helt enkelt. känslomässigt - mig. ingen annan här. bara jag. nog mest därför jag bloggar, för att ge perspektiv på mina tankar och minnen så dem inte driver mig till vansinne. eller, mer vansinne kanske. så ingen behöver bli stött, det är inte mer än vad som pågår och har pågått så länge inuti. jag menar, det är ju trots allt bara ur en annan synvinkel. mitt battlefield helt enkelt.
dear santa
jag vill ha det som lily och marshall i how i met your mother. kunna vara hela jag, så fel och samtidigt inte vara mer rätt för den andra.
jag vill att någon ska säga "att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli trött".
jag vill älska någon gränslöst utan att vara rädd för att där ska finnas konsekvenser för mina känslor.
jag vill, jag vill, jag vill.
fast, drömma får man.
jag vill att någon ska säga "att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli trött".
jag vill älska någon gränslöst utan att vara rädd för att där ska finnas konsekvenser för mina känslor.
jag vill, jag vill, jag vill.
fast, drömma får man.
come with me
i can't do everything. but i would do anything for you.
highway of flashbacks
deras ryggar var vända från mig. ihopkrokade armar, tätt tätt ihop. mitt hjärta låg längst ner i skorna, trampad på. ansiktet blossade hett efter deras blickar när jag försökt närma mig: "du är inte välkommen, du får inte vara med". jag stod där, två steg bakom med ansiktet riktat mot marken och tårarna som förrädiskt brände bakom ögonlocken. ingen tog någon notis om mig, osynlig för resten av de människor som jag kom att dela sju år av mitt liv med. men tårarna stannade lydigt kvar där under, tills jag kom hem. sen smekte de mina kinder mjuka hela kvällen och jag skrek för första gången på min mamma när hon ringt min lärare. skrek, kastade mina känslor mot min älskade mamma som bara ville rädda vad vi båda visste skulle bli mitt fall.
dagen efter satt de där. utanför klassrummet tillsammans med vår lärare. de sa pliktskyldigt förlåt, men i deras ögon fanns bara förakt och jag visste plötsligt att det alltid skulle vara såhär. jag och dem. jag var nio är när ensamheten blev min bästa vän, när jag för första gången träffade ångesten och när jag började ifrågasätta livet. jag var nio år gammal när jag slutade vara barn.
dagen efter satt de där. utanför klassrummet tillsammans med vår lärare. de sa pliktskyldigt förlåt, men i deras ögon fanns bara förakt och jag visste plötsligt att det alltid skulle vara såhär. jag och dem. jag var nio är när ensamheten blev min bästa vän, när jag för första gången träffade ångesten och när jag började ifrågasätta livet. jag var nio år gammal när jag slutade vara barn.
18:00
jag har räknat fjärilar i magen. det är inte många kvar längre. egentligen inga alls. när jag tänker tillbaka, blundar och känner, minns jag ibland känslan av de där fjärilarna. inbillar mig att jag känner dem precis där mitt i magen. mitt eget privata lyckorus som egentligen bara är på låtsas. fast det är bra när man tar steg bakåt istället.
jag blev arg idag. så arg när någon tagit mod till sig och gett sig fan på att göra bra ifrån sig - och dessutom gör det helt fantastiskt bra - och blir överröst av de där genuina komplimanger hon förtjänat och det alltid ska finnas någon som inte kan låta det vara sådär oförstört fint. då blev jag arg. det röt till i bröstet och jag höjde rösten. ett direkt gensvar från resten av de fina människor som jag är stolt över att kalla klass. så litet, och ändå större än allt annat. gemenskap och samhörighet.
förövrigt skrattar, sjunger, snubblar och grubblar jag mig fram genom vardagen. precis sådär som vanligt.
jag blev arg idag. så arg när någon tagit mod till sig och gett sig fan på att göra bra ifrån sig - och dessutom gör det helt fantastiskt bra - och blir överröst av de där genuina komplimanger hon förtjänat och det alltid ska finnas någon som inte kan låta det vara sådär oförstört fint. då blev jag arg. det röt till i bröstet och jag höjde rösten. ett direkt gensvar från resten av de fina människor som jag är stolt över att kalla klass. så litet, och ändå större än allt annat. gemenskap och samhörighet.
förövrigt skrattar, sjunger, snubblar och grubblar jag mig fram genom vardagen. precis sådär som vanligt.
darkness
eftersom det enda jag har att erbjuda idag är att berätta om hur allting går emot mig, tänker jag stå över då detta inte är någon roande läsning. inte heller tänker jag ge er någon fin musik eller någon fin bild. nej för se, på så dåligt humör är jag idag. kul, ne. därför tänker jag pausa, på riktigt. jag behöver sitta själv med mina tankar, vara ensam i mörkret ett tag. andas och hitta fokus.
all love
all love