qsoldier

fina lilla pappa som stod där med sina varma ögon och plötsligt sa "med ditt ansikte och längden på ditt hår så skulle du vara jättefin i ljust hår." en osynlig vadslagning. skrev till min frisör som bestämde att jag skulle komma in nästa vecka så hon kunde kika på mitt hår, ifall det skulle orka mer påfrestningar då de fortfarande är skadat från den brutala misshandling jag utsatte det för i somras. jag är kluven. jag älskar brunetter, älskar mörkt hår. samtidigt är det så himla fint med lite ljusare hår också. ska rådgöra med frisören, med min stylist (läs jackie) och en hel del med mig själv och mina jag. jag som inte skulle bli ljus någon mer gång. känn min svordom här. åh. ÅÅÅÅH. 

"men amanda, det är bara hår?!?!!" eh ja, men det är i mitt hår största delen av min självkänsla sitter. tusan bubblars. jag blir så trött på mig själv. kluven i allt. suck, big time.

ÅH, titta kompisar - GNÄLLEINLÄGG. förlåt. det är min vecka i månaden om jag får lov att bortförklara mig, hehe.. fast jag behövde nog skriva ner det. attans gubbar. har en känsla av att detta kommer bli ett återkommande ämne, fast inte gnälligt som detta. på heders!

annars har faktiskt min lördagskväll varit väldigt givande! klick, blinksmiley