qsoldier

men när hjärtat är på flykt och känslorna blir burna i händerna, då syns inte det vilda - gömd bakom små fingrar och färglösa ögon. för grå är ingen färg. grått är färglöst, färglöst och tomt. det morrar i bröstet, kräver sin röst hörd som så många gånger förr. svartnad för ögon och slint i huvudet, ensamheten och mörkret äter upp min sargade själ inifrån där drömmarna tar vid. kanske syns inte fjärilarna, kanske finns de inte kvar. flugit bort och vi sitter ensamma kvar, jag och min ångest. kidnappad från min väg att gå, utan spår att följa tillbaka. 

för det är tröttsamt att slåss, att ständigt slåss mot sig själv.