qsoldier

jag fattas min lugg. något enormt. under så himla många år har den varit en del av min identitet, något som varit alltid varit "jag" även under tiden jag försökte hitta mig själv i kläder som aldrig var något annat än en stel spegelbild. ändå har jag försökt släppa taget om luggen, utan att lyckas. denna "perioden" utan lugg har nog varit den längsta sen jag först skaffade den. och herre i min himmel vad jag känner mig dum utan den. dags att säga hej till min älskling igen. 

fast vadå, jag kanske gillar kärleksförklaringar till min lugg........ hehe