now, so still?
andetag som fastnar, lock för öronen och hinna av tårar som skymmer den sikt som äntligen började bli klar igen. som ett spöke. oroväckande bra skådespeleri med en publik av människor som kanske stannar, om de orkar med ridån som dras igen ibland. svår att se på nära håll.
det var inte meningen att det skulle bli såhär.
det var inte meningen att det skulle bli såhär.
Kommentarer
Trackback
