breathless
för även om det aldrig någonsin skulle gå att räkna till hundra med stjärnorna som mål att nå och mitt hjärtas näring som andetag mot kinden, så brinner det som ett hett begär. ånger för det beslut som fattats trots vetskapen om rättvisan mot det som är rätt. steg för steg, och blicken mot nattsvart himmel. det går, det måste gå. men jag står fortfarande, fortfarande breathless.
Kommentarer
Trackback
