qsoldier

pansarskölden runt det ärriga och söndriga inuti, också kallat själ, brinner varmt i bröstet. som efter ett slag där ovissheten om kriget har nått sitt slut råder. mina soldater till känslor har kommit undan mer eller mindre lindrigt - de har blivit skrämmande duktiga på det soldater anses vara skickliga på; eliminera fienden. de har slagit upp läger kring vägarna runt hjärtat, ovilliga att släppa in de som inte har där att göra. skänker mitt egentligen fega väsen mod och gör att min blick inte viker först, bara först någon som förtjänat min kalla gråa blick blir hånledd mot. 

ändå har jag människor som kommit under min pansarsköld, blivit bästisar med soldaterna och smekt mitt hjärta mjukt igen när det varit på väg att gå sönder. det är människor som är där för att stanna. 

mitt namn är amanda. 
det här är jag och mina soldater i krig.